Fiberbrott

I helgen blev stora delar av Västerbotten och Norrbotten utan mobiltelefoni efter att en fiberkabel klippts av utanför Luleå. Jag har länge efterlyst ett initiativ från riksdagen för att få en tydligare bild av ansvarsfördelningen i frågan kring den så kallade femte infrastrukturen, det vill säga de fibernät som hanterar allt fler viktiga samhällsfunktioner. Det är försvarsutskottet som har huvudansvaret för Sveriges krisberedskap, men även utskotten för trafik-, närings- och socialfrågor är delaktiga. Här borde försvarsutskottet ta initiativ till att skapa samverkan inom det här viktiga området.

EIO har länge pekat på riskerna med att det inte finns några kompetenskrav för de personer som installerar och förvaltar så viktiga funktioner, till skillnad mot för starkströmsinstallationer där det upplevs som självklart med lagar och förordningar för att garantera säkerhet och tillgänglighet. EIO har i flera år, bland annat genom seminarier i Almedalen, pekat på problemet och faran med att marknaden för installationer och underhåll av kablar för data- och telekommunikation är helt oreglerad
Det är inte lagstiftning vi är ute efter. Men jag efterlyser ett gemensamt ramverk för alla aktörer på marknaden. På så sätt kanske vi undviker ett betydligt värre scenario än det i Norrbotten och Västerbotten, även om det var illa nog för de som drabbades.

Korrupta Sverige

Varje år förlorar vi tillsammans 66 miljarder på grund av svartarbete. Eller 15 000 kronor per sysselsatt på arbetsmarknaden om man så vill.Sverige fortsätter att sjunka i Transparency Internationals index över korruptionen i världen år 2010. Sverige har på bara ett par år gått från en förstaplats till en fjärdeplats. Korruptionen i Sverige ökar alltså och detta hot behöver tas på betydligt större allvar än hittills, inte minst av affärs- och konkurrensskäl. Den svenska bygg- och installationsbranschen kan vi vara stolta över. Kvalitén är hög, företagen kompetenta arbetsmiljön är bra. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga och duktiga företagen. Byggherrarna som handlar upp och beställer konsult- och entreprenadtjänster till stora ekonomiska värden, har ett särskilt ansvar att deras olika investeringsprojekt kännetecknas av professionalism och etiska värden.På den privata marknaden har under föregående år 62 975 företag utfört ROT-arbeten åt drygt 870 000 personer och Skatteverket betalade ut 13,1 miljarder kronor i skattereduktion för ROT. Det är ett mycket bra resultat och ett effektivt sätt att bekämpa svartarbete på privatmarknaden..Men det räcker inte. Skatteverket kan göra mer med till exempel oanmälda arbetsplatsbesök och individuella skattekonton. Vi har tagit vårt ansvar med legitimation och närvaroregistrering av de som är på en arbetsplats via id06. Alla i branschen måste också fortsätta att med kraft bekämpa och beivra beteenden som innebär brott mot branschens etiska regler och till och med direkta olagligheter. Därför har vi också etablerat Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd.
Det går att göra ännu mer! Vi behöver arbeta med utbildning, information och opinionsbildning för att förändra kulturer och attityder. Vi startar nu inom Samhällsbyggnadssektorn attitydkampanjen Ren Byggbransch.nu som vänder sig till den som jobbar i byggbranschen eller tänker sig en framtid som byggare. Den vänder sig också till alla som köper eller säljer bygg- och installationstjänster i någon form. Finns det inte någon som är intresserad att köpa svarta tjänster finns det heller inga svartjobbare.

Vem är behörig?

Elsäkerhetsverket har lämnat ut ett remissförslag om nytt system för behörighet för elinstallationer. Att något var på gång visste jag och att Elektrikerförbundet inte gillade vad de trodde skulle komma visste jag också. Nu sitter vi med remissen och ska bilda oss en uppfattning om vad den innebär. Elsäkerhetsverkets motiv till nytt system grundar sig på bland annat på att närma sig EU-rätten och dess regler om fri rörlighet för arbetskraften. Verket vill också att behörighetsreglerna blir mer transparenta och konsumentanpassade och så vill man få en mer enhetlig administration. Dessutom vill man givetvis förenkla förutsättningarna för den kontroll som Elsäkerhetsverket har som uppgift att utföra.Kort och gott kan det beskrivas så att alla som arbetar med el ska ha behörighet, vilket ju inte är fallet idag. Bra eller dåligt? Svaret just nu är att jag vet inte. Dagens behörighetssystem har många år på nacken och har sina brister men också sina förtjänster. Behörighetsfrågan är mycket viktig för våra medlemsföretag men också en fråga som berör allmänheten i stort eftersom det handlar om hur säkra installationer branschen levererar.Jag välkomnar därför Elsäkerhetsverkets initiativ och inom EIO ska vi nu på bred front arbeta med remissen och lämna vår syn på morgondagens regelverk för behörighet

GD blir VD

Jag nåddes idag av nyheten att Generaldirektören för elsäkerhetsverket, Magnus Olofsson, från och med 1 februari tillträder som VD för Elforsk. EIO har en bra relation med Elsäkerhetsverket och Magnus är och har varit en bra kontaktyta med sin tekniska och industriella bakgrund. Elbranschen står för stora utmaningar och möjligheter med en ökad efterfrågan, ny teknik med smarta nät, elbilar och ett kraftigt ökat fokus på energieffektivisering. Jag är övertygad om att Elforsk är en viktig plattform för att rationellt använda elektricitet i takt med ett samhälle som utvecklas med nya generationer och behov. Här tror jag Magnus bakgrund passar som hand i handske och ser fram mot fortsatt samarbete. Grattis Magnus!

Bevis på att branschen utvecklas

Vi går från Elinstallations- till Elteknikbransch konstaterade vi i samband med Framtidsstudien 2010 som vi gjorde tillsammans med Elektrikerförbundet och EUU. Vi skriver nu 2010 och igår eftermiddag förärades ett av våra medlemsföretag, NG Elektriska, med årets pris från KNX Sweden för en uppmärksammad installation hos företaget Centrio i Viared, Borås. Det är ett projekt där man gått långt i integrationen av styrningen för bland annat belysning, värme, ventilation och multimedia. Priset mottogs av NG Elektriskas KNX-expert Thord Grönberg. Tillsammans med kollegan Per Nejderås har han jobbat i många år med att sälja in KNX-lösningar. Det är ett lysande exempel på att vi går från att endast installera till att, i dialog med kunden, forma en anläggning med stor flexibilitet, komfort och bekvämlighet samtidigt som kunden får bra kontroll över anläggningen för att spara energi. Jag är övertygad om att det är inte sista gången en EIO-medlem vinner utmärkelser för en modern och bra anläggning. Bra jobbat Per och Thord!

Tillbaks efter semester

Så var då semestern över för denna gång och det är dags att fundera över vad hösten och andra halvan av året har att erbjuda. Det mesta tyder på att konjunkturen sakta men säkert förbättras. Låt oss hoppas att höstens val inte bjuder på några utspel som bromsar upp trenden. Jag oroas av debatten kring ROT-avdraget. Hushållen har via ROT-avdraget köpt vita bygg- och installationstjänster för knappt 25 miljarder kronor det senaste året . Det är arbeten som till stor del skulle varit svarta utan ROT-avdraget. Vilken regering som helst borde inse samhällsvinsten i det.

Reflektioner från Almedalen

Nyss hemkommen från Almedalen försöker jag samla tankarna kring branschens utveckling. Almedalen är ju opinionsbildarnas Klondyke och många budskap hänger ihop medans några spretar och stretar åt olika håll. Om jag ska försöka sammanfatta samhällstrender som påverkar vår bransch heter de; Energieffektivisering, smarta elnät, elbilar, miljöengagemang, mångfald och nätverkande i meningen samverkan. För detta måste vi attrahera kvalificerade välutbildade ungdomar till vår bransch och samtidigt spetsa våra kunderbjudanden. Jag tror också att vi i branschen måste samverka mer och i nya okonventionella former. Det är dags för elteknikbranschen visa att det är med våra tjänster och lösningar vi kan leverera, energieffektivitet, komfort, trygghet, miljömässigt hållbara lösningar och inte minst intressanta arbetsuppgifter för välutbildade ungdomar. Det här är tankar som vi på EIO måste, och till stor del redan gör, realisera och göra tillgängliga för våra medlemmar. Men det räcker inte. Många lösningar finns redan i form av kompetenta företag och medarbetare. Vår uppgift är också att göra omvärlden medveten om att de finns och det är närmaste EIO medlem som kan leverera. Det ska vi också göra.
Trevlig sommar!

Hektisk vår

Många aktiviteter på agendan så ibland blir det långt mellan blogginläggen. Näst på tur står en kort sejour till Almedalen innan semestern. I år är det som vanligt rekord i antal seminarier. På en vecka ska det hållas 1400 seminarier. Naturligtvis är höstens val en stark bidragande orsak till det stora intresset att nå ut med sitt budskap så det vill till att sticka ut för att få deltagare. Från EIO deltar vi tillsammans med ABB och Schneider Electric på temat ”Elinstallatören - din part för energieffektivisering”. Kom gärna till Gotlands Museum, Strandgatan 14, torsdag den 8 juli klockan 14.00.
Under senaste veckan har vi också haft en debatt i LO-tidningen om tingens ordning när det gäller avtalsrörelsen. Som bransch tjänar vi ingenting på att betraktas som konfliktbenägna. Tvärtom. Vår artikel var menad som ett inspel om att vi som parter bör se över vår förhandlingsmodell eftersom strejk för ansvarstagande parter på arbetsmarknaden rimligen inte bör vara den självklara utgångspunkten inför en avtalsrörelse, utan en sista utväg när förhandlingarna inte når fram. Visst innebär det fackliga uppdraget att arbeta för bättre löner och arbetsvillkor för medlemmarna. Självklart! Men om företagen inom EIO ska kunna leverera det över tiden behöver kollektivavtalen utformas så att de möjliggör förändring och anpassning till ändrade marknader och nya tjänster i en bransch som utvecklas. Annars kommer mycket av utvecklingen att ske vid sidan av våra företag och vi halkar efter. Enligt Elektrikerförbundet är det bara lön och arbetsfred de förhandlar om. ”Något annat har vi inte att sälja” Med den strategin är det lättare att förstå varför det att förhandlingarna inleds med hot om strejk och varför vi inte kan få till förändringar som ger nya möjligheter för företagen i branschen och goda villkor för de anställda. Medverkan till att företagen inom EIO kan gå i täten av utvecklingen inom elteknikbranschen får ingen plats vid avtalsförhandlingarna. Jag kan bara ställa frågan igen. Är det den svenska modellen? Då är modellen inte särskilt gångbar för en bransch i stark utveckling med ny teknik och nya tjänster.

Avtal under hot

Jag har avstått från att i någon omfattning kommentera årets avtalsrörelse i min blogg. Nu är vi klara med ett avtal och har lyckats avvärja en storkonflikt. Resultatet är i nivå med övriga avtal som slutits. Däremot saknar jag alla de frågor och förslag vi fört fram i syfte att utveckla elteknikbranschen. Det är trist. Det är min övertygelse att resultatet för branschen som helhet hade blivit bättre om diskussionerna kunnat ske utan kniven på strupen i form av en storstrejk. Det har varit en slitsam process och nu tar jag mig friheten till lite helgledighet.

Är det här förhandling?

Jag började på jobbet som vd för EIO i tron att elteknikbranschens parter skulle kunna samarbeta aktivt för att utveckla branschen. Jag känner att EIO är på rätt väg, men jag är oerhört besviken på Elektrikerförbundet. Jag måste erkänna att jag möjligen var lite naiv men jag grundade min inställning på vår gemensamma framtidsstudie som tydligt pekade ut ett antal utvecklingsområden. Aldrig trodde jag efter att genom åren utvecklat ett bra samarbete med elektrikerfackets ledning att vi skulle hamna i den rävsax vi nu sitter i: att förhandla fram ett kollektivavtal under hot om en av de mest gigantiska strejkerna i modern tid för vår bransch. Vem vinner något bra på att förhandla under strejkhot? Elektrikerförbundet är det enda fackförbund som vill ha mer än alla andra. Exempelvis Byggnads och Metall har följt den lönenorm på ungefär 3,5 procent som den konkurrensutsatta industrin har kommit överens om. Men det räcker inte för Elektrikerförbundet som kräver åtskilligt mer. Det här är förstås en av de större stötestenarna i förhandlingarna just nu, men jag hoppas att de tillsatta medlarna hjälper oss att komma i mål med ett avtal innan strejken bryter ut den 10 maj. Överdriven retorik från facket och hot om storstrejk hjälper knappast den processen.